Om ungefär tolv timmar lämnar jag detta konstiga och jobbiga år bakom mig. Det nya året firas in med My och Rana! En liten nyårspuss kanske inte är att hoppas på för mycket!?
Har precis gjort den traditionella cheesecaken så nu hoppas jag den hinner stelna tills jag ska hem till My på middag. Ska bli supermys!
Det sägs att året blir fyllt av känslor och händelser speglat av vad som hände på nyår och första dagen. Detta är något jag kanske inte helt tror på, för då skulle ju exet och jag vara tillsammans? Eller så kanske vi bråkade som fan haha. Skulle inte förvåna mig!
Nej mot 2013 och nya äventyr. Ett koncertår kommer det bli. Både the killers och Robbie Williams.
Har myst med Mysan idag och det var mys! Fanns som vanligt mycket att prata om, speciellt förra helgens bravader. Det är så skönt när man har någon som man kan älta detaljer med i oändlighet, för jag menar det är ju ingen annan som orkar lyssna på något man inte var med på. Eller jo kanske. Tycker väl i och för sig jag är ganska kul. Ibland.
Det ska verkligen bli spännande att se inledningen av 2013. Vad kommer att hända? Känns som att allt kan hända! Det kan inte bli pissigare än första halvan av detta år i alla fall. Nyår står på tur, med ännu en hemmafest med människor jag inte känner. Ska bli spännande. Ska bara hitta något att ha på mig först.. Det eviga i-landsproblemet!
Sov sött.
Ifall att jorden skulle gå under imorgon måste jag ju hinna skriva en liten rad om mitt 2012, älskade, underbara, hatade, sorgliga, 2012....
JANUARI: Det nya året firades in på Mosebacke med exet, Jennis och Adem. Det var svinkallt och vi drack champagne ur donkenmuggar, men ack så glada vi var. Jag jobbade halva januari på dagiset och sedan tog jag upp socionomstudierna igen. Började med stora juridiken och det vara bara på't direkt. Jag skulle nog säga att jag annars inte gjorde speciellt mycket, plugg och häng med exet. Tog upp kontakten med en vän jag inte sett på länge och firade mina älsklingstvillingar på Kvarnen haha.
FEBRUARI: Juridikkursen fortsatte och kände mig fortfarande lite obekväm med att ha hoppat in i en klass som gått en termin tillsammans. Firade Jossans födelsedag med en härlig middag på Sonjas grek som hade gudomlig mat. Hängde en del med Jossan och Malin eftersom Jossan drog till Tyskland för att plugga. Vi gjorde en härlig helkväll på Magenta som den gamla goda tiden. Annars var exet fortfarande här och jag hängde mest med honom såklart. Alla hjärtans dag firades i par med Jennis och Adem, vi åt asiatisk buffé på Bamboo palace. Kristina och Mustafa kom och hälsade på över en dag så vi mötte upp dem för en heldag. Jag och Krisitina klickade direkt och jag är så tacksam att vi träffades den dagen. Varför blir det alltid så att januari och februari är de minst händelserika månaderna?
MARS: I mars vankades det juridiktenta, 5 timmar i aulan. Efter tre fick jag en underbar migränattack och fick avsluta inom en timme och åka hem. Det blev ett fint betyg på den ändå. Åkte hem och vilade och sen mötte jag upp Jennis för att fira att tentan var skriven. Blev en kväll att minnas (om man skulle göra det). Träffade där min barndomskompis jag inte sett på år vilket var jättekul. Vädret började bli finare och varmare vilket ledde till en del fina promenader med exet. Socialpolitik inleddes som kurs efter juridiken och jag beslutade mig för att bara gå på första lektionen för jag klarade inte av läraren som mer hörde hemma på 50-talets skolor. Började känna att det var okej att gå i denna klass. I slutet av mars kom våra fina vänner Anna och Ramo hit från Finland och hälsade på några timmar. Fick se Annas underbara bebismage.
APRIL: Troligtvis en av de mest händelserika månaderna på detta år för mig.. När jag inte var i skolan var jag hemma och kollade på Menekse & Halil med exet. Njöt av de sista dagarna innan han skulle tillbaka till Alanya. En turbulent månad då exet åkte den 13:e vilket till råga på allt var en fredag. Dagen efter var det en "turkfruträff" inbokad. Träffade Jennisen och Malin som var bekanta ansikten, men träffade även Natta denna dag. Vi hade en trevlig fika, men jag hade inte sovit något och fick åka hem med migrän i värsta snöstormen som hade bestämt sog för att komma denna dag. Socialpolitiken avslutades, även den med godkänt betyg och kursen åldrande och funktionshinder startade. Helgen efter åkte jag till Jönköping för att träffa några alanyatjejer för första gången sen sommaren. Vi hade några mysiga dagar med mycket skratt, spel och god mat. Mysigt var också att den ena fått sin lilla son ett par månader tidigare så det blev mycket bebismys. Sen var jag knappt hemma en vecka innan jag begav mig till Malmö för att träffa nästa Turkfru med son. Kom hem lagom till Valborg som spenderades hos gudmor och mina sysslingar.
MAJ: Denna månad bjöd på väldigt deppade känslor såklart med exet gone gone and away.. Hade ett kul grupparbete i den sista kursen vilket gjorde att jag började hänga lite med några tjejer i min klass. Klasskampen utkämpades i skolan så det blev en intensiv vecka på slutet med massa tävlingar och festkvällar. Turkiet kom till kungsträdgården i form av anatoliska festivalen som jag gick runt och myste på. En härlig dag i rålis med Jennisen blev av med äckelrasister som kom och satte sig vid oss. Vid såna tillfällen önskade jag att jag ibland bara vågar be människor dra åt helvete. Jossan kom hem på en snabbvisit och då passade trion på att ses på en mysig promenad på djurgården. Jag fyllde 22 år men valde att inte ha något speciellt firande, kände mig inte på humör över huvud taget.
JUNI: Skolan var över för sommaren, med terminen helt avklarad kunde jag ta ett långt sommarlov med gott samvete. Blev några fotbollsmatcher med klasskompisar så länge det varade i EM. Midsommar firades hos mamma med egengjorda kransar för en gångs skull. Jag saknade exet något så enormt och han kändes känslokallare än någonsin. Jobbade tre veckor och det var riktigt skönt att kunna göra det. Drog på mig magsjuka där dock och fick ligga hemma och spy ett dygn, mysigt värre.
JULI: Spenderade några dagar hos pappa och Annika i Sala, vilket var väldigt skönt. Blev en del utgångar med Natta och även andra personer under denna månad, försökte hålla humöret uppe. Helvetet brakade sen lös.. Någon vecka innan planerad avresa fick vår nästan fyra år långa kärlekssaga (synd att kalla det saga... men men) sitt slut. Det är nog bland det vidrigaste jag varit med om i mitt liv. Det enda jag gjorde var att kedjeröka, dricka te och ligga ner. Kommer knappt ihåg, det är en enda dimma. Jennisen var ett enormt stöd som kom hit det första hon gjorde när hon fick veta♥ Tänk att ha såna vänner! Min familj hade jag inte klarat mig utan, tack gode gud att vi är så tighta som vi är. Syster och jag kom varandra mycket närmare och hon fanns här för mig hela tiden. Mamma tvingade med mig ut att göra saker och pappa kom till och med hit från Sala för att se till att jag åt ordentligt. Sämsta vägen att gå, men om man vill skaffa sig en beach body så ska man göra slut och gå ner sig totalt, gjorde under för figuren he he he... Badade i Sverige gjorde jag också för första gången på 3 år haha.
AUGUSTI: Denna månad är egentligen ännu mer blurrig än juli. Pratade med exet i omgångar och det var väl egentligen den fjärde som det var slut på riktigt. Jag tog det dock inte sååå hårt som jag gjort i juli. Så jag gjorde det jag kände var bäst för stunden, gick ut, kollade på lilla sällskapet och killed the pain with alcohol. Det funkade hyfsat.Jag passade på att ta en vända till Malmö igen och mina guldklimpar och jag tror att det är ett säkert kort att säga att utan min fina Karin hade jag gått under, under denna tid. Vi spenderade några mysiga dagar med god mat, vin och lite bad i havet.
SEPTEMBER: Månaden invigdes med en rejäl hemmafest och en första fling, vilket jag verkligen behövde för att ta mig ur det rejäla ältandet av exet. Skolan startade igen med Äldre och funktionshinder som första kurs, vilken även den klarades av direkt med lite krångel på vägen. Denna månad kan väl kallas för "the beginning of singel-Mikaela". Jag accepterade nog att det var såhär det var nu och har kört lite för hårt. en och annan dejt blev av.. I slutet av månaden unnade jag mig en liten tripp till Tyskland och min älskade vän! Det var en liten week-end som jag verkligen behövde.
OKTOBER: Nästa kurs inleddes vilket var kvantitativa forskningsmetoder = en gnutta matte. Trodde denna kurs skulle bli katastrof men det gick och det med bravur. Ett A på provet blev det. Det var i och med denna kurs som terminen blev mer och mer intensiv. Vi hade ett kul grupparbete och bodde i princip med varandra haha. Annars körde jag på som vanligt med roliga utekvällar, den ena senare och sjukare än den andra.
NOVEMBER: Kursen som började denna månad var kvalitativa forskningsmetoder och ännu ett stort grupparbete. Fick vara med fina underbara Rana igen vilket gjorde mig lättad till tusen. Det bjöds på en galen 50-årskryssning som min kära far höll i sin ära. Det var en minst sagt kul men också jobbig kryssning. Den fick mig dock att inse hur lyckligt lottad jag är att ha mina underbara föräldrar. Skulle inte byta dem mot något i världen. Gick på Maskinen på annexet med två fina tjejer i min klass och vi hade en underbar kväll. En trevlig kväll med min syster och vår barndomskompis som jag sprang på i mars blev äntligen av och vi hade en sjuk kväll.
DECEMBER: Månaden vi är i nu. Nu har vi haft fältstudier som jag nämnt vilket har vart kul och håller på med vårt tredje största grupparbete för terminen. Denna termin har tärt mig fruktansvärt mycket och jag har aldrig känt mig tröttare (nästan). Har intehunnit träffa folk utanför skolan knappt vilket är supertråkigt. HIttills har månaden dock bjudit på mys med några klasskompisar, fest i skolan och födelsedagsfest för min fina syster på Berns. Så vi får se vad som sker fortsättningsvis. Otroligt nog har jag verkligen accepterat att jag är själv nu, men känner mig inte ensam för det. Nu är det de bästa dagarna av året kvar och aaaaallt kan hända!
Orkar inte skriva något om träningen, men detn har vart igång, vissa månader mer än andra.
Jag har också haft kontakt med exet till och från nu på senaste är det dock från hans sida och jag försöker att inte besvara det, även om det fortfarande är svårt ibland. Och ja jag tycker det är skitfult att kalla honom exet.
Varierande rubriker, eller hur?
Det är för att så ser mitt liv ut, trött när jag vaknar, trött under dagen och kvällen. Jag som alltid haft lätt att somna, snarare direkt jag lagt huvudet på kudden. Efter the break up i somras tycks detta vara en omöjlighet.
Igår när jag kom hem efter grupparbetet tände jag ljus i badrummet och tog ett bad, väldigt skönt och avslappnande. Läste Veckorevyn som hade kommit hem till mig, där skrev de om lite omvända nyårslöften ett fastnade jag för , såg ut som ett jag borde ta. Istället för det vanliga "hitta mitt livs kärlek" var det "ligga runt" haha, kanske borde satsa på det 2013.
Känner mig så osocial just nu och vill inte alls prata i telefon eller vara inne på fejan i flera timmar, det var så skönt igår att bara koppla bort allt och ta det lugnt. Fler såna kvällar!
Trodde inte man kunde bli tröttare, men tydligen. Just nu vill jag iväg, iväg, iväg till något ställe (där palmerna bor). Återigen tar terminen och stora grupparbeten knäcken på mig. Inget direkt jullov blir det heller så detta är verkligen underbart.
Något som får mig att känna lite glädje, tyvärr. Av den elakaste sorten, skadeglädje är att det verkar som att före detta kärleken och hans nya kärlek har gjort slut. Vad synd. Undra om hon fick reda på att han skickade icke önskvärda sms till mig och har ringt till mig ett antal gånger. Tanken har slagit mig att jag själv skulle kontakta henne, men sen insåg jag att det inte var lönt då jag vet hur man är som tjej i den situationen.Man lyssnar inte ett smack på någon annan brud och även om man gör det så går man ändå tillbaka till killen. Har väl hänt många alltförmånga gånger. Så det känns skönt att kunna säga att jag inte hade något med detta att göra. Speciellt eftersom att jag inte uppmuntrat honom eller besvarat hans känslor.
Innerst inne gör jag ju det, har fortfarande himla starka känslor för honom och tänker på honom varje dag, men har verkligen kommit till den insikten att jag kommer dö en långsam, plågsam död mentalt om jag skulle vara med honom. Så ganska bra på att spela kalla har jag blivit faktiskt. Även om det är svårt.
Life goes on så att säga.
Skolpub igår. Jättekul, jättemycket folk.
Jättemycket alkohol... Jag vet inte men varje helg blir det samma sak. Alldeles för mycket. Ordet måtta är inget som ingår i mitt vokabulär fredag, lördag. Jag lyckas sätta mig i för härliga situationer som jag får otrolig ångest av sen efter. Det är svårt att lära sig singellivets regler. Jag älskar att vara singel det gör jag, oftast. Ibland är det svårt och jag undrar liksom hur folk gör och hur folk orkar vara det i flera år!? Haha
Tänker mig att det är ännu trevligare på sommaren sen. Ser fram emot den!
Måste försöka lära mig att släppa saker lite och inte ha så mycket ångest. Shit happens men jorden går inte under för det! Nu ska jag sova lite tror jag bestämt.
Dagarna rullar på med en himla fart. Just nu är vi inne på sista kursen för terminen - fältstudier. Det är kul, min grupp har fått hålla till i Bromma så vart en bit att åka. Är helt helt slut när man kommer hem sen. Hoppas på svar om förra hemtentan snart. Lär väl inte vara någon chans att det händer dock. Har lyckats få A, alltså högsta betyg på en tenta. En tenta som innehöll lite matte så jag trodde definitivt att jag skulle faila totalt. En liten chock alltså!
Annars har jag de senaste veckorna vart lite halvdepp. Tänkt mycket på honom där borta och som vanligt är hans tajming oslagbar. Man undrar ibland om det fortfarande är lite telepati mellan oss. Han säger så fina saker, verkligen allt han vet att jag vill höra. Men jag kan inte tro på ett ord han säger, så är det. Jag försöker och försöker säga att det är försent. Han hade sin chans hela jävla sommaren och speciellt innan UT:t tog slut men han brydde sig inte ett skit. Mår alltid ännu sämre efter vi har pratat.. Igår bestämde jag att inte svara då han skrev. Det är då hans "fina" och rätta jag kommer fram. Ingen känner honom som jag, så är det och jag kan inte ha det i mitt liv längre.
Vi är kanske menade att älska varandra, men bara på avstånd. Så är det. Min världsbästa blivande man finns där ute någonstans men jag känner inte att jag har bråttom att hitta honom.
Just nu får bloggavslutet ta en paus.. Har otroligt mycket aggressioner inom mig..
För det första och framförallt alla jävla rasistiska likes, kommentarer och grupper på fejan. Spyr verkligen. Att folk inte kan ta och fundera ordentligt.. Det här med pepparkaksgubben som förbjöds i luciatåget, det är helt sjukt! Men folk verkar glömma att det är några/någon Svenne som förbjudit detta IFALL att någon tar illa upp. Men obildade inskränkta människor tar såklart tillfället i akt att få skylla lite på "invandrare". Nej usch fy skärpning. Ut och res med er, se världen och inse att de allra flesta människorna vill bara leva i fred och harmoni! Vill man inte det har det fan i mig inget med religion eller etnicitet att göra.
För det andra.. En del människor är helt otroliga. Man märker att man tydligen bara dög när man hade en turk och åkte till alanya varje år. Otroligt sorgligt men sant... Aja så får det väl vara. Jag själv har rensat en del men det är bland de personer jag aldrig träffat eller inte pratat mycket med. Men de man blivit vän med liksom... Man får väl tänka tillbaka på de fina minnena då och så kanske jag hädanefter inte skaffar vänner i och med ETT gemensamt intresse.
Tack för bitterfittan för idag!
